Behövs kärnkraft? Fem starka skäl till varför Sverige inte klarar sig utan den

Sverige lyckades redan på 1980-talet med något som många länder fortfarande kämpar med idag: att kombinera växande välstånd med minskade utsläpp av växthusgaser. En viktig förklaring till denna framgång var den svenska kärnkraften – en stabil, planerbar och fossilfri energikälla som fortfarande utgör en grundpelare i vårt elsystem.

Men nu står vi inför en ny energiutmaning. För att klara klimatomställningen och samtidigt elektrifiera industrin, transporterna och hela samhället krävs ett elsystem som är starkt, stabilt och långsiktigt hållbart. Vi behöver tillgång till fossilfri el – dygnet runt, året om – till ett rimligt pris som både hushåll och företag klarar av. Samtidigt krävs stärkt energisäkerhet i en orolig omvärld.

Faktum är att kärnkraften möter alla dessa behov. Den är klimatsmart, yteffektiv och levererar el oberoende av väder och vind. Dessutom har den potential att pressa elpriserna, minska importberoendet och skapa framtidssäkra jobb i hela landet.

Här är fem starka skäl till varför kärnkraft behövs i Sveriges energimix.

Kärnkraft levererar stabil el – dygnet runt, året om

Först och främst är kärnkraften mycket pålitlig. I ett modernt samhälle måste vi kunna leverera den el som behövs dygnet runt, året om. Kärnkraften bidrar med energisäkerhet och viktiga elnätstjänster som krävs när vi expanderar vårt elsystem och elektrifierar allt fler delar av samhället.

Svenska Kraftnät betonar detta i sin "Långsiktiga Marknadsanalys", där kärnkraften anses nödvändig för att nå en hög grad av elektrifiering, främst tack vare dess stabiliserande förmåga. Samt i rapporten "Stödtjänster och avhjälpande åtgärder i ett energisystem under förändring", där de betonar "stora utmaningarna för resurstillräckligheten i scenarier med hög elektrifiering och 100 procent förnybar elproduktion".

Kärnkraft har lägst klimatpåverkan av alla energislag

Det finns andra energikällor med liknande stabiliserande egenskaper, som kol- och gaskraftverk. Men till skillnad från dessa släpper kärnkraften inte ut några växthusgaser som skadar vår miljö. När man räknar in utsläpp från hela kärnkraftens livscykel - från byggnation och bränslehantering till drift och avveckling - har den faktiskt lägst utsläpp av alla energislag. Detta bekräftas av det globala vetenskapsorganet IPCC.

Dessutom tar ett kärnkraftverk upp mycket lite markyta jämfört med andra energislag, vilket gör att vi kan bevara mer av Sveriges värdefulla naturområden.

Billig el med kärnkraft – grunden för ett konkurrenskraftigt Sverige

Kärnkraften kan leverera el till ett mycket fördelaktigt pris. Sverige har länge haft ett nästan helt koldioxidfritt elsystem med Europas lägsta elpriser. En viktig anledning till detta var att Sverige valde att bygga kärnkraft under 70- och 80-talet när andra länder satsade på fossilkraft. Detta har hjälpt Sverige att hålla nere både elpriserna och avgifterna för elnätet, vilket har stärkt Sveriges konkurrenskraft på den internationella marknaden.

Idag ser vi dock växande kostnader, vilket har ett direkt samband med att vi lagt ner hälften av den kärnkraft vi en gång byggde. Till exempel visar Svenska Kraftnäts egna siffror att deras kostnader har ökat dramatiskt sedan kärnkraften las ned fram till 2020. Detta belyser vikten av att återetablera det vi en gång förlorat för att kunna garantera stabila och låga kostnader även i framtiden.

Stark lokal förankring – så gynnar kärnkraften hela samhället

Men vem vill ha ett kärnkraftverk nära sig? Faktum är att ju närmare människor bor ett kärnkraftverk, desto mer positiva är de till verksamheten. Det visar opinionsmätningar från kärnkraftskommuner:

• Kävlinge – 80 % positiva till Barsebäck
• Varberg – 82 % positiva till Ringhals
• Östhammar – 85 % positiva Forsmark och 90% till slutförvaret
• Oskarshamn – 90 % positiva till mellanlagret

Den starka lokala acceptansen beror till stor del på de positiva ekonomiska effekterna som kärnkraften medför. Förutom trygga, välbetalda och långsiktiga arbetstillfällen skapas omfattande kringeffekter i lokalsamhället. Fortum uppskattar att varje direkt jobb inom kärnkraften genererar ytterligare tre till fyra arbetstillfällen i andra led – en högre siffra än för någon annan industri som mätts i Sverige.

Investeringar i kärnkraft har också en tydlig och bred ekonomisk påverkan. Enligt konsultföretaget Deloitte genererar varje investerad krona i snitt 2,8 kronor i ekonomisk avkastning. Det visar att kärnkraftssatsningar skapar stark tillväxt långt utanför själva anläggningen – i lokala företag, jobb och samhällsekonomi.

Vetenskapen överens - "Kärnkraft är avgörande för att nå klimatmålen"

Därför, i takt med att vi möter nya utmaningar som kräver en ännu större utbyggnad av elsystemet, ser vi både befintlig och ny kärnkraft som en nyckel för att lyckas i omställningen. Denna uppfattning delas också av de ledande vetenskapliga organisationerna världen över:

• Här slår FN:s klimatpanel IPCC fast att "mer kärnkraft behövs för att uppnå Parisavtalet".
• Här säger Internationella energiorganet IEA att "en rad olika tekniker, inklusive kärnkraft, kommer att behövas för rena energiomställningar runt om i världen"
• Här konstaterar FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) att "globala klimatmål inte kan uppnås utan kärnkraft i energimixen"
• Här klassar Europeiska Unionen har officiellt kärnkraft som "strategisk" för EU:s omställning till ett fossilfritt samhälle
• Här bekräftar EU-kommissionens forskningsorgan JRC att "kärnenergi inte är mer skadlig för människors hälsa eller miljön än någon annan energiproduktionsteknologi som anses vara hållbar"

Så vad gör vi?

Vi på SKS förespråkar tallriksmodellen. När vi planerar vår kost vet vi att en balanserad tallrik gör mest nytta. Det handlar inte om att bara äta sallad, eller bara köttbullar. Kroppen mår bäst av en blandning, och samma princip gäller vårt elsystem.

Sveriges behov är brett och varierat. Ibland blåser det och ibland skiner det, men samhället måste fungera genom alla väder, tid på dygnet, säsongen eller oavsett globala kriser. Därför behöver vi en smart mix av olika kraftslag som kompletterar och stärker varandra. 

Det handlar inte om att välja mellan kärnkraft eller förnybart. Tvärtom – framtidens elförsörjning kommer att kräva både och. Med stabil el från kärn- och vattenkraft i grunden, och förnybar energi som sol och vind som komplement, kan vi bygga ett klimatsmart, leveranssäkert och prisvärt energisystem. 

Precis som kroppen behöver variation för att må bra, behöver samhället en näringsrik och balanserad energitallrik för att stå starkt. Ett elsystem som vilar på flera ben står helt enkelt stadigare. Eller som det gamla uttrycket säger: “Lägg inte alla ägg i samma korg.”

Det är just detta angreppssätt – långsiktigt, balanserat och vetenskapligt förankrat – som en gång lade grunden till Sveriges framgång på 1980-talet. Och det är precis det som krävs igen, om vi vill upprepa den bedriften i en ny och på många vis mer utmanande tid.